YKB

Figur: EU- och EES länderna.

Enligt beslut av EU och EES skall alla förare av tunga fordon inom EU och EES ha ett yrkeskompetensbevis, YKB. Det man vill uppnå med detta är att minska utsläppen, höja säkerheten och förarnas status. Lagen gäller från 10 september 2008 för buss och från 10 september 2009 för lastbil.

Det råder tyvärr en viss förvirring kring YKB-frågan. Rykten har spridits och en artikel i ATL verkar också ha bidragit till förvirringen. De frågor det främst handlar om är vem som faktiskt måste ha YKB och vad som händer om man inte skaffar det “i tid”. Jag har tittat igenom frågorna och pratat med Transportstyrelsen (TS) om dem. Förhoppningen är att denna text skall räta ut frågetecknen. De grå fälten innehåller utdrag ur lagtexten. Vill du se hela lagtexten kan du följa länken i slutet av denna text.


Lagens tillämpning:

Lagen ska tillämpas på förare som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som utför gods- eller persontransporter på väg i Sverige med fordon som kräver förarbehörigheterna C1, C, C1E, CE, D1, D, D1E eller DE .
Lagen ska också tillämpas på andra medborgare som utför sådana transporter som avses i första stycket, om de är anställda eller anlitade av ett företag som är etablerat inom EU eller EES.

Detta är faktiskt tydligt. Alla förare, yrkesförare och andra, som transporterar folk eller gods på (allmän) väg med fordon som kräver C- eller D-kort skall ha YKB.

Det betyder också att förare av traktorer, även om de utför yrkesmässiga vägtransporter med släp (s.k traktortåg), inte måste ha YKB eftersom C-kort aldrig krävs för fordonet traktor (utan vagn). Däremot kan C-kort, trafiktillstånd och besiktning av släp krävas för sådana transporter.

Undantag: Lagen ska inte tillämpas på förare av fordon

  1. vars högsta hastighet inte överstiger 45 km/tim,
  2. som används eller står under kontroll av Försvarsmakten, Kustbevakningen, räddningstjänsten, Tullverket eller polisen,
  3. som provas eller förflyttas på väg i samband med tekniskt utvecklingsarbete, reparation eller underhåll,
  4. som är nya eller ombyggda och ännu inte tagits i drift i transportverksamhet,
  5. som används i nödsituationer eller räddningsinsatser,
  6. som används vid övningskörning eller körträning enligt körkortsförfattningarna eller för yrkeskompetensbevis,
  7. som används för icke-kommersiell persontransport eller för godstransport för privat bruk, eller
  8. som används för att transportera material och utrustning som föraren ska använda i sitt arbete, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning.

Undantag 7 och 8 är de som är mest intressanta för oss. Tolkningen av punkt 7 är att alla transporter som utförs inom ett företag som bidrar till företagets verksamhet är kommersiella, ej för privat bruk och undantas därför inte.

Nyckelorden i punkt åtta är ”använda” och ”arbete” samt ”huvudsaklig sysselsättning”. Om man levererar något och sedan åker iväg gäller alltså inte undantaget. Transportstyrelsen medger att undantaget inte är entydigt och att eventuella framtida domstolsutslag krävs för att avgöra meningen av ”använda i sitt arbete”. TS har sin uppfattning om dess betydelse, men det är bara en domstol som kan slå fast betydelsen.

Vad gäller betydelsen av ”huvudsaklig sysselsättning” så framgår det inte i lagen om det är sysselsättning per dag, per vecka, år eller någon annan tidsperiod som avses. Ett rimligt antagande är att perioden blir ca en månad eller de 29 dagar som kontrolleras vid poliskontroll av färdskrivare.

Vi måste alltså konstatera att undantaget nr 8 inte kan klargöras.

Men det är förstås så att TS uppfattning kommer att ha betydelse i eventuella kommande tingsförhandlingar. Deras utgångspunkt är att materialet och utrustningen skall användas för att producera något. Man skall arbeta med dem. Följande exempel visar hur TS ser på det:

Exempel 1: Behöver Kalle Petterson som är potatisodlare och vedproducent YKB när han levererar till sina kunder med lastbil? Ja, eftersom han inte arbetar med dem. Han levererar.

Exempel 2: Behöver Kalle YKB när han kör sin potatis till marknaden med lastbilen och sedan står och säljer dem hela dagen? Ja, eftersom han inte arbetar med dem utan säljer dem.

Exempel 3: Behöver bonden Siv Öhlund YKB när hon hämtar rundbalar från sina fält med sin Volvo F16? Ja, eftersom hon inte arbetar med dem. Hon kör hem dem och lägger av dem. (Även om hon bara kör hem de fem balar som krävs för att blanda morgonens omgång fullfoder.)

Exempel 4: Behöver Sofia på Ramudden YKB när hon kör ut och placerar avspärrningsmaterial till vägreparationer? Nej, eftersom hon arbetar med materialet. Det gäller under förutsättning att körningen inte är huvudsaklig verksamhet.

Exempel 5: Behöver Tore YKB när han fraktar sin skogsmaskin på maskintrailer (lastbil) mellan avverkningarna? Ja, eftersom skogsmaskinen varken är material eller utrustning.

Exempel 6: Behöver Sven Hansson YKB när han transporterar grus vid ett vägbygge med sin John Deere 7930 och ett ganska rejält släp? Nej, vad som än må finnas bakom en traktor behövs aldrig YKB. (Däremot behövs C-kort, trafiktillstånd och besiktning av släpet av Statens Provningsanstalt samt färdskrivare om det är en 50-traktor.)

Exempel 7: Behöver Pauls svärson YKB när han kör följebil bakom svärfars transport av skogsmaskin på maskintrailer? Nej, fordonet är en bil som kräver B-kort så även om tjänsten som följebil kräver C eller möjligen CE-kort gör fordonet i sig inte det.

Utbildning

Att kopiera lagtexterna för detta är svårt då de inte är sammanhållna på samma sätt som ovan. De har kondenserats (och stämts av med TS) som följer:
  • Från 10/9 2008 skall alla som tar busskort genomgå grundläggande yrkeskompetensutbildning för persontransporter (280 eller 140 timmar beroende på ålder).
  • Från och med 10/9 2009 skall alla som tar lastbilskort genomgå grundläggande yrkeskompetensutbildning för godstransporter (280 eller 140 timmar beroende på ålder).
  • De som har tagit sina körkort innan ovanstående datum har fått köra på hävdvunnen kompetens under 7 år från ovanstående datum. Därefter skall de ha ett YKB efter genomgången fortbildning om 35 timmar.
  • YKB skall förnyas vart 5:e år genom en 35 timmars fortbildning. Den som har yrkeskompetens för både C- och D-körkort behöver bara gå en av fortbildningarna (gods- eller persontransport). Observera att man måste ta hela fortbildningen inom endera av dem.
  • Om du inte hinner förnya ditt YKB innan det gamla löper ut får du inte köra innan du fått det nya. Man behöver aldrig upprepa en genomgången grundkurs. Man behöver inte heller gå en grundkurs för det fordonsslag man har hävdvunnen kompetens för om YKB går ut innan man har förnyat det.
  • Om du har kört på hävdvunnen kompetens och inte hunnit ta ditt YKB innan 10/9 2016 då den hävdvunna kompetensen löpte ut får du inte köra innan du har genomgått fortbildningen och fått ditt YKB. Du behöver inte gå någon grundkurs om du missat datumet.
  • Du har ett år på dig efter fullgjord utbildning att betala in avgiften och få ut ditt YKB.
  • Om du har genomgått grundutbildning har du två år på dig att hämta ut beviset.

Komplettering för det andra fordonsslaget

Om man har D-kort och tar körkort för C eller om man har C-kort och tar körkort för D gäller följande:
  • Om körkortet för buss är taget innan 10/9 2008 och ingen grundkurs genomgåtts krävs en grundkurs på 140 timmar inklusive 10 timmars körträning om man är över 21 år. Detta beror på att hävdvunnen kompetens inte jämställs med genomgången grundkurs.
  • Om körkortet för lastbil är taget innan 10/9 2009 och ingen grundkurs genomgåtts krävs en grundkurs på 140 timmar inklusive 10 timmars körträning om man är över 23 år. Detta beror på att hävdvunnen kompetens inte jämställs med genomgången grundkurs.
  • Om man har genomgått grundkursen för ena fordonsslaget krävs en kompletteringsutbildning för det andra på 35 timmar inklusive 2,5 timmars körträning

Påföljder

Enligt Transportstyrelsen bör körning utan ett giltigt yrkeskompetensbevis likställas med olovlig körning. Inga sådana fall har ännu prövats av domstol så de precisa påföljderna och nivån på dem kvarstår att fastställas.

Påföljden för en förare som ertappas utan att medföra giltigt YKB är f.n 500 kr i bot. Om föraren saknar YKB blir påföljden dagsböter. Man kan anta att även körkortet kan komma att dras in i det senare fallet, åtminstone vid upprepade förseelser.

Påföljden för en fordonsägare som anlitar förare utan YKB är dagsböter. Fordonsägaren riskerar också att mista trafiktillståndet.

Lagen om yrkesförarkompetens

SFS 2007:1157, kan hämtas från http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071157.HTM